Trött.
Är så jävla trött på allt.
På livet.
På döden.
På glädjen.
På ledsamheten.
På kärleken.
På hatet.
Önskar att allt kunde ta slut.
Önskar att rädslan försvann.
Rädslan till livet.
Rädslan till döden.
Rädslan till glädjen.
Rädslan till ledsamheten.
Rädslan till kärleken.
Rädslan till hatet.
Om jag skulle försvinna.
Många skulle vilja ha mig tillbaka till livet.
Många skulle tycka det var skönt att jag hoppat tidigare till döden.
Många skulle glädjas.
Många skulle bli ledsna.
Någon skulle inse att den hade en större kärlek till mig än vad den trodde.
Någon skulle hata mig.
Vad är livet egentligen?
Man lever livet, för att sedan bara upptäcka att i slutet finns bara döden.
Man finner glädjen, för att sedan bara bli sårad.
Man hittar kärleken, för att sedan bara få ett stort hat.
Albin sa något idag, som stämmer så jävla hårt.
"Ett gott skratt förlänger livet, men tiden går jävligt fort när man har roligt."
Så.. Om man skrattar, lever man längre. Men livet går så jävla mkt fortare och plötsligt ligger man bara där.
Plötsligt ser man inte ljuset igen. Plötsligt kommer man aldrig mer att få se den man älskar.
Men om man inte skrattar, så lever man inte lika länge, men det kommer kännas långt, eftersom man har så tråkigt..
Alltså.. Egentligen.. Vad är bäst?
Ett kort liv som känns långt utan skratt, eller ett långt liv som känns kort med en massa skratt?
Jag vet fan inte.
Men vad fan vet jag.
Juste.
Inget.

Jag älskar dig.
Önskar att allt kunde ta slut.
Önskar att rädslan försvann.
Rädslan till livet.
Rädslan till döden.
Rädslan till glädjen.
Rädslan till ledsamheten.
Rädslan till kärleken.
Rädslan till hatet.
Om jag skulle försvinna.
Många skulle vilja ha mig tillbaka till livet.
Många skulle tycka det var skönt att jag hoppat tidigare till döden.
Många skulle glädjas.
Många skulle bli ledsna.
Någon skulle inse att den hade en större kärlek till mig än vad den trodde.
Någon skulle hata mig.
Vad är livet egentligen?
Man lever livet, för att sedan bara upptäcka att i slutet finns bara döden.
Man finner glädjen, för att sedan bara bli sårad.
Man hittar kärleken, för att sedan bara få ett stort hat.
Albin sa något idag, som stämmer så jävla hårt.
"Ett gott skratt förlänger livet, men tiden går jävligt fort när man har roligt."
Så.. Om man skrattar, lever man längre. Men livet går så jävla mkt fortare och plötsligt ligger man bara där.
Plötsligt ser man inte ljuset igen. Plötsligt kommer man aldrig mer att få se den man älskar.
Men om man inte skrattar, så lever man inte lika länge, men det kommer kännas långt, eftersom man har så tråkigt..
Alltså.. Egentligen.. Vad är bäst?
Ett kort liv som känns långt utan skratt, eller ett långt liv som känns kort med en massa skratt?
Jag vet fan inte.
Men vad fan vet jag.
Juste.
Inget.

Jag älskar dig.
Kommentarer
Postat av: Frida
Hej gumman! <3
Din "Nya" blogg ser fett awesome! <3
Jag tycker att "ett långt liv som känns kort med en massa skratt" är mycket bättre. <3
Fin bild på dig <333
kraaam. <3
btw ha så kul i helgen ;) <3
Trackback